Att tro och vänta...

Att först be och tacka för en sak eller situation det går ju hyfsat smidigt
Men att sedan stå i tro för att det ska hända en förändring det är en konst i sig
Jag är hyfsat possitiv i min personlighet så till en början så kan jag glatt uttrycka
att snart händer det
Men om bönesvaret låter sig dröjas så kan även jag bli mycket otålig
Men oftast så kommer det förr eller senare.
Ibland precis som man hade tänkt sig eller i en helt annan tappning
När jag bad om att få kontakt med den man som jag idag är gift med (Mikael)
så sa Jesus till mig "Keep longing" och jag väntade, väntade lite till och ännu lite till.
Sedan när jag fann honom så behövde vi ha ett halvårs väntetid på varsitt håll
för att det skulle stämma för oss båda
Ja så om du finns därute och står i tro för det ena eller det andra
så är det många gånger värt väntan.
Men visst kan det många gånger vara en tuff väntan
´Så min vän:"Keep longing!"
(Ja det finns ju många olika ämnen vi kan stå i tro för)